Koncentrationstest och uppmärksamhetstest

Go/no-go, Stroop och flanker mäter hur väl du håller tillbaka en rörelse eller ignorerar en distraktion. Av de tre är felen i go/no-go mest pålitliga, 0,76 över upprepade pass (Hedge et al., 2018).

Hämning och selektiv uppmärksamhet

Go/no-go-testet ber dig svara på en signal och hålla tillbaka vid en annan. Det härstammar från c-reaktionen som Donders beskrev 1868 (Donders, 1868), och en metaanalys av hjärnavbildningsstudier kopplar det till ett nätverk i pannloben som deltar i responshämning (Simmonds et al., 2008).

Stroop-testet ber dig säga en bläckfärg medan du läser ett ord som betecknar en annan färg, en effekt som beskrevs 1935 (Stroop, 1935). Flankertestet ber dig följa en pil i mitten och ignorera dem bredvid, en uppgift av Eriksen och Eriksen, 1974 (Eriksen and Eriksen, 1974). Båda mäter hur väl du filtrerar det du ser.

Varför bara go/no-go räknas i kortet

Ett test kan visa en stark effekt i genomsnitt och ändå vara ett dåligt mått på en enskild person. I en studie av sju klassiska uppgifter nådde Stroop-kostnaden en reliabilitet på 0,60 och 0,66 och flankerkostnaden 0,40 och 0,57, medan felaktiga tryck i go/no-go nådde 0,76 (Hedge et al., 2018). Headgame tar bara med i ditt kort det som håller sig stabilt från vecka till vecka.

Ett ord om ADHD

De här testerna förekommer i forskning om uppmärksamhet, och i sökningar kopplas de ofta till ADHD. De diagnostiserar ingenting. En diagnos kräver en klinisk utredning av en yrkesperson, aldrig ett spel på 20 sekunder.

Källor

  1. Hedge C., Powell G., Sumner P. (2018). The reliability paradox. Behavior Research Methods 50(3), 1166 to 1186. PMC5990556. doi.org/10.3758/s13428-017-0935-1
  2. Donders F.C. (1868, translated 1969). On the speed of mental processes. Acta Psychologica 30, 412 to 431. doi.org/10.1016/0001-6918(69)90065-1
  3. Simmonds D.J., Pekar J.J., Mostofsky S.H. (2008). Meta-analysis of Go/No-go tasks. Neuropsychologia 46(1), 224 to 232. doi.org/10.1016/j.neuropsychologia.2007.07.015
  4. Stroop J.R. (1935). Studies of interference in serial verbal reactions. Journal of Experimental Psychology 18(6), 643 to 662. doi.org/10.1037/h0054651
  5. Eriksen B.A., Eriksen C.W. (1974). Effects of noise letters upon the identification of a target letter in a nonsearch task. Perception and Psychophysics 16, 143 to 149. doi.org/10.3758/BF03203267

Headgame

Hela ditt kort, varje söndag.

Tre spel på 20 sekunder varje morgon, pass utan mobilen och ett kort med sex värden som avslöjas varje söndag. Kommer snart till App Store, därefter Google Play.

Gå med i väntelistan