Vad som påverkar din reaktionstid

Enheten

Den största faktorn på nätet är inte du. Vanliga pekskärmar lägger till 50 till 200 ms latens (Van Patten et al., 2021), och bland 59 587 personer som testades på nätet var de på mobila enheter, särskilt Androidmobiler, långsammare i reaktionstester än de vid en dator (Passell et al., 2021). Att byta mobil kan flytta din tid mer än flera år av ålder. Mer om det i varför reaktionstiden är långsammare på mobilen.

Åldern

Hos 1 469 vuxna mellan 18 och 65 år ökade den enkla reaktionstiden med ungefär 0,55 ms per år (Woods et al., 2015a). Tiden för att upptäcka signalen, ungefär 131 ms, förändrades inte med åldern. Det som blev långsammare var att starta rörelsen. Kön och utbildning gjorde ingen skillnad i den studien.

Uppmärksamheten och själva testet

Ett reaktionstest är kort, och ett ögonblick av ouppmärksamhet kostar mycket i ett försök. Därför behåller reaktionstestet medianen av fem försök, och därför tar Headgame snittet av dina pass under en vecka. Korta smartphonetester som slogs samman till ett snitt nådde reliabiliteter på 0,97 eller mer hos 219 vuxna (Sliwinski et al., 2018).

Övning spelar också roll. Resultaten i upprepade kognitiva tester stiger, delvis för att man lär sig testet (Scharfen et al., 2018a). Ett precist enkelt reaktionstest visade dock ingen signifikant inlärningseffekt över tre veckovisa pass (Woods et al., 2015b). Räkna alltså med mindre förändring här än i minnestester.

Det som inte är belagt

Sidor om reaktionstid lovar ofta att ett spel, ett livsmedel eller en rutin gör dig snabbare i vardagen. Den största översikten om hjärnträning fann gott om belägg för att människor blir bättre på den tränade uppgiften, färre för närbesläktade uppgifter och knappt några för avlägsna uppgifter eller prestationen i vardagen (Simons et al., 2016).

Sömn, koffein och träning nämns också ofta. Vi tar inte upp dem här, eftersom vi inte har gått igenom primärkällorna om dem än, och vi säger hellre ingenting än upprepar ett påstående.

Källor

1. Scharfen J., Peters J.M., Holling H. (2018). Retest effects in cognitive ability tests, a meta-analysis. Intelligence 67, 44 to 66. doi.org/10.1016/j.intell.2018.01.003
2. Van Patten R., Iverson G.L., Muzeau M.A., VanRavenhorst-Bell H.A. (2021). Test-retest reliability and reliable change estimates for four mobile cognitive tests administered virtually in community-dwelling adults. Frontiers in Psychology 12, 734947. PMC8566921. doi.org/10.3389/fpsyg.2021.734947
3. Passell E., Strong R.W., Rutter L.A. et al. (2021). Cognitive test scores vary with choice of personal digital device. Behavior Research Methods 53(6), 2544 to 2557. PMC8568735. doi.org/10.3758/s13428-021-01597-3
4. Woods D.L., Wyma J.M., Yund E.W., Herron T.J., Reed B. (2015). Factors influencing the latency of simple reaction time. Frontiers in Human Neuroscience 9, 131. doi.org/10.3389/fnhum.2015.00131
5. Sliwinski M.J., Mogle J.A., Hyun J. et al. (2018). Reliability and validity of ambulatory cognitive assessments. Assessment 25(1), 14 to 30. PMC5690878. doi.org/10.1177/1073191116643164
6. Woods D.L., Wyma J.M., Yund E.W., Herron T.J. (2015). The effects of repeated testing, simulated malingering, and traumatic brain injury on high-precision measures of simple visual reaction time. Frontiers in Human Neuroscience 9, 540. PMC4637414. doi.org/10.3389/fnhum.2015.00540
7. Simons D.J., Boot W.R., Charness N. et al. (2016). Do brain training programs work? Psychological Science in the Public Interest 17(3), 103 to 186. doi.org/10.1177/1529100616661983